Han. Idag.

Idag väntar jag konstant på att du ska se mig, hela min kropp skriker efter så mycket mer av mig i dig. I dina ögon i din beröring. All min gråt handlar om saknaden efter den jag trodde att du var, den som kunde ge mig mer än vad jag någonsin vågat begära. Och jag gråter och sen skriker jag och sen tänker jag på psykologen och att du aldrig kan ge det som mina föräldrar inte gav och sen vet jag ändå inte, vet inte om du räcker idag.
Och jag tänker snälla kom gör mig hel och sen tänker jag att jag är så jävla patetisk.