Jag hatar

att saker är så definitiva med dig. Men det är bara för att du är så rädd, när du stängt en dörr vågar du inte öppna den igen, tänk om det kanske fortfarande är solsken bakom den.

(Berätta gör det gör det gör det, det är så himla viktigt för mig men jag måste skriva jag måste det för det håller mig uppe och det kanske du skiter i eller så bryr du dig men låt mig hålla mig uppe jag vet att det aldrig kan betyda lika mycket för dig att läsa här som det gör för mig att skriva här. Och alla ni som inte läser än undrar säker varför jag inte frågar honom direkt men det är för att jag är rädd att han bara *oh faan, bloggen den ska jag leta reda på och jag ska aldrig aldrig säga till henne att jag fortsätter veta mer om hennes tankar än vad hon någonsin vetat om mina* liksom att han har glömt att jag skriver och glömt att det är en bra (fantastiskt dålig egentligen) idé att leta reda på den och när jag frågar honom så kommer han på att det är en bra (fantastiskt dålig) idé att göra det, alltså ni fattar va?.)