Jag har tappat i vikt det senaste året. Först gången sen jag bestämde mig för att bli av med ätstörningen har jag gått ner i vikt. Innan dess alltid upp. Jag har inte direkt försökt, men min kropp har funkat bättre och jag har därför haft lättare att känna om jag är mätt eller hungrig. Den senaste tiden har jag dock gått upp i vikt. Det är fortfarande en faktor säger jag till psykologen, jag hatar att det är en faktor. Idag går jag hemma och har inget att göra, som så ofta annars den senaste tiden.
Jag gör ett test, tar på mig ett par byxor jag inte haft på väldigt länge, inte sen jag igen började förlora vikt, dom faller av mig. Lättnad. Jag hatar att det är en lättnad.