Någonstans långt inne är jag fortfarande en hopplös romantiker...

Och jag tänker att när jag dör har åtminstone varit hopplöst förälskad en gång. Hopplöst hopplöst hopplöst förälskad.
Pirra i hela kroppen, inte kunna äta, inte sova, få rysningar bara av att tänka på honom.
Jag har åtminstone en gång varit hopplöst förälskad.
Ni anar inte hur vacker han en gång var.