Villkorad kärlek.

Du säger att du älskar mig.
Du säger det inte ofta, du är rädd att pressa mig. Men ibland kan du inte låta bli så du säger det. Senast sa du att du älskade mig så mycket. Jag kniper med min mun, jag säger att du är fin, ibland till och med att du är den finaste.
Jag är kär i dig.

Sist jag var kär, föll jag, föll jag, föll jag. Sen, längst längst nere, uttömd av fallet på själva essensen av mig. Där var ingen som fångade.

Aldrig mer.

Sen, om du motbevisar mig. Då kommer jag att älska dig. Det lovar jag.