Bästaste har backat från mig. Hon som varit min stora trygghet i så många år drar sig undan. Det gör ont i hela kroppen, men jag tänker aldrig mer göra om misstaget som jag gjorde med exet. Misstaget att be någon finnas där för en, man ska inte behöva be.
Faan ta henne.
Så jävla ont gör det i mig.
Allting bara försvinner från mig.
Varför?
Mina konturer är tydligare än någonsin och allt försvinner.
Ensam på riktigt.
Ingen känns självklar att ringa till längre.
H åker till hösten, allt försvinner.
Jag gråter ofta jag har aldrig varit såhär ensam.
Du den endaste enda personen som läser här, TACK. Verkligen ...tack.
onsdag 15 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar