måndag 9 mars 2009
En påminnelse.
Så jag ringer och han svarar inte och jag skriver till honom på facebook, ser att han är inloggad och han loggar ut. Samma visa, precis som han gjorde när vi var ihop, han drar sig undan. Och fast han har all rätt att göra det nu och fast jag kanske hade gjort detsamma i hans situation, stannar min gråt av lite grann, jag kommer ihåg varför jag inte orkade. Att han alltid valde att försvinna. Jag kan inte leva med det. Jag kan inte leva med det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar